En klar majoritet av de syriska barn som har flytt från sitt hemland vill inte längre återvända. Rädda Barnens nya enkät visar att kriget har haft en uppslitande inverkan på alla områden i barnens liv. En ny generation barn riskerar gå förlorad.
Tio år efter att kriget i Syrien inleddes kan en betydande del av barnen inte föreställa sig en framtid i landet. Det framkommer i rapporten som Rädda Barnen publicerade i dag.
I genomsnitt 86 procent av de barn som hade flytt till Jordanien, Libanon, Turkiet och Nederländerna sa att de inte längre vill återvända till Syrien. En tredjedel av barnen som finns kvar i Syrien men som har tvingats fly från sina hem skulle hellre leva någon annanstans.
Lara* bor med sin familj på ett läger för internflyktingar i norra Idlib. Lara önskar bli lärare, då hon skulle villa hjälpa barn som har fråntagits sina möjligheter till att gå i skola. Bild: Hurras Network / Rädda Barnen
Sjuåriga Laras* hem förstördes och familjen tvingades fly sin hemstad i provinsen Idlib för tre år sedan. Efter det tvingades familjen flytta flera gånger. Nu bor familjen i ett läger.
– Jag önskar att jag bodde i vilket annat land som helst, där det skulle vara tryggt att leva och där det skulle finnas skolor och leksaker. Här är det inte tryggt att leva, jag blir rädd då jag hör hundar skälla och tältet är inte säkert, sa Lara.
Nästa vecka har det gått tio år sedan demonstrationerna i Syrien ledde till en våldsam konflikt. Hundra tusentals människor har dött och miljoner barn och deras familjer har flytt. Landets ekonomi och infrastruktur är så gott som helt förstörda.
Anywhere but Syria – Var som helst utom i Syrien är Rädda Barnens mest omfattande undersökning i sitt slag. Den omfattar intervjuer med över 1 900 barn och vårdnadshavare som har tvingats fly inom Syrien eller ut ur landet.
Rapporten visar:
- Endast 3 procent av de intervjuade i Turkiet, 9 procent av de intervjuade i Jordanien och Nederländerna samt 29 procent av de intervjuade i Libanon vill återvända till Syrien.
- Det vanligaste svaret (26 procent) när man frågade barnen om deras största önskan angående framtiden var att våldsamheterna i Syrien skulle ta slut. Utbildning var den nästa vanligaste önskningen (18 procent).
- 44 procent av barnen hade upplevt diskriminering i sin närmiljö eller i skolan. Av barnen i Syrien hade 58 procent upplevt diskriminering.
- 42 procent av alla barn som deltog i utredningen gick inte i skola. I Libanon hade bara 31 procent kunnat börja i skolan, i Jordanien 49 procent.
”Jag vill inte tillbaka”
Rädda Barnens rapport visar att kriget har haft en uppslitande inverkan på alla områden i barnens liv. De har tvingats lämna sina hem, de känner sig rotlösa och otrygga, och de upplever ingen verklig hemkänsla. Det är barnen som har blivit kvar i Syrien som känner sig mest utanför samhället. Det är också mycket mera sannolikt att de rapporterar om diskriminering än vad barn som lever i Jordanien och Libanon gör.
17-åriga Nada* föddes i Syrien men bor nu i Akkar i norra Libanon. Hon har sedan födseln en skada som påverkar nervsystemet. Hon drömmer om att bli läkare men nu kan hon inte gå i skola.
– Jag vill inte tillbaka, jag vill inte bo i Syrien igen. Inte vill jag stanna i Libanon heller. Det spelar ingen roll vart jag åker. Om vi går till skolan blir vi mobbade och de andra säger till oss att de inte vill ha oss, berättar Nada.
Krigets förstörelse i Idlib. Bild: Rädda Barnen
Redan före coronakrisens allvarliga ekonomiska verkningar levde cirka 80 procent av syrierna under den internationella fattigdomsgränsen. Enligt nyligen publicerade siffror får 6,2 miljoner syriska barn inte tillräckligt mycket mat. Enligt FN lever nio av tio syriska flyktingfamiljer i Libanon i extrem fattigdom.
I enkäten betonade barnen särskilt utbildningens betydelse och hur bristen på utbildning påverkar deras liv. I Nederländerna såg 70 procent av de syriska barnen ändå framtiden som ljus, och alla barn som där deltog i undersökningen hade kunnat börja i skolan. Över 80 procent ville stanna i landet.
Barnen måste beskydddas
– En stor del av de syriska barnen har aldrig upplevt något annat än krig och flyktingskap. De har redan förnekats en trygg barndom. Vi måste alla göra allt som står i vår makt för att barnen inte också ska berövas sin framtid, säger Anne Haaranen, Rädda Barnens chef för internationella program.
– De syriska barnen har rätt att växa upp i en miljö där de inte hela tiden måste vara rädda eller bli utsatta för diskriminering. Barnen måste kunna känna att livet är något annat än bara flykt, och att de hör hemma någonstans, säger Haaranen.
Rädda Barnen kräver att alla aktörer ska skydda barn mot våldet i Syrien och krigets konsekvenser.
– Mitt i pandemin har vi blivit påminda om vikten av medkänsla, mänsklighet och delat ansvar över gränserna. Om vi inte vidtar åtgärder nu kan en andra generation syriska barn förlora sina möjligheter till en rimlig barndom och en framtid, säger Sonia Khush, Rädda Barnens chef för hjälparbetet i Syrien.
Om utredningen
- Rädda Barnen intervjuade 1 900 syriska barn i åldern 13–17, i Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet och Nederländerna. Man gjorde också korta intervjuer med föräldrar och vårdnadshavare.
- Antalet som lever i fattigdom i Syrien syftar på dem som har mindre än 1,90 dollar, dvs. 1,60 euro, att leva på per dag.
- Rädda Barnen tillhandahåller många tjänster och delar ut nödhjälp till barn som har flytt inom Syrien. Organisationen upprätthåller själv eller med hjälp av samarbetsparter skolutrymmen och vaccincentraler.
* Namnen är fingerade för att skydda identiteten.
Läs rapporten Anywhwere but Syria – How 10 ýears of conflict left Syria’s displaced children without sense of home