Självmordsbomber, minor, oexploderad ammunition, flygräder och övrigt explosivt material är orsaken till 72 procent av döds- eller skadefall bland barn i de mest destruktiva krigsområdena, visar Rädda Barnens nya analys som publiceras i dag.
Analysen publiceras inför Internationella Rädda Barnens hundraårsdag, och är en del av den världsomfattande kampanjen Stopp för kriget mot barnen.
Analysen visar att explosiva vapen orsakar mycket speciella och exceptionellt allvarliga skador och andra följder för barn, i jämförelse med vuxna personer. Barn som utsätts för explosiva vapen lider ofta av symtom på traumatisk stress, depression, ångest och agorafobi, det vill säga torgskräck.
Analysen grundar sig på FN:s uppgifter från fem olika konfliktområden, där antalet barnoffer är störst – Nigeria, Afghanistan, Irak, Syrien och Jemen – samt på en ny utredning om skador som barn fått i samband med explosioner. Utredningen är beställd av samarbetsprojektet Paediatric Blast Injury Partnership (PBIP). En av projektets grundare är Rädda Barnen.
Inom ramen för samarbetsprojektet publiceras i dag en ny, banbrytande fälthandbok för läkare och kirurger som arbetar med barn skadade av explosiva vapen. Det här är världens första handbok som koncentrerar sig på metoder för att rädda barns liv och hur man stöder tillfrisknandet när det gäller barn som blivit allvarligt skadade av explosiva vapen. Handboken ger också praktiska direktiv för hur man minskar psykiska trauman som skadetillfället och vården kan ha orsakat. Också barn och deras vårdnadshavare får i handboken råd om hur de kan främja det fysiska och psykiska tillfrisknandet.
I Rädda Barnens analys framgår också följande:
- År 2017 dog eller skadades 7 364 barn i de väpnade konflikterna i Afghanistan, Irak, Nigeria, Syrien och Jemen, och man uppskattar att det förekom explosioner i 5 322 av fallen.
- I Afghanistan orsakade explosiva vapen under två års tid 84 procent av de konfliktrelaterade dödsfallen bland barn. Motsvarande siffra för dödsfall bland vuxna civila var 56 procent. Sannolikheten för att barn dör av raketer, granatkastareld och granater är nästan dubbelt så stor som för vuxna.
- Hälften av alla barnoffer år 2017 i Nigeria dog eller skadades i självmordsattacker eller av improviserade sprängladdningar.
- Barns ben är mer flexibla än vuxnas och det innebär att barn med större sannolikhet får långvariga missbildningar av explosionsskador. En barnskalle är inte heller lika tjock som en vuxenskalle, vilket gör att risken för hjärnskador är större för barn än för vuxna.
- Barns naturliga nyfikenhet kan vara ödesdiger. Det är lätt att tro att minor och annan oexploderad ammunition, som är små och ibland färggranna, är leksaker.
- Skador eller död på grund av explosiva medel hotar inte barn enbart under en konflikt, utan också efteråt. År 2017 hotades 220 000 barns liv av landminor i östra delen av Ukraina.
- I vissa fall är det enbart explosioner som hotar barns liv i en konflikt. År 2014 orsakades 100 procent av alla rapporterade barnoffer i Gaza av explosiva vapen.
- Explosiva vapen har inte bara fysiska verkningar på barn, de påverkar barnen negativt också psykiskt: I en utredning från Rädda Barnen angående situationen I Syrien angav 84 procent av de vuxna och så gott som alla barn att pågående bombningar är den största orsaken till psykisk stress i barnens liv.
Rädda Barnens analys visar också att hälsovårdsstrukturer som försvagats under långvariga konflikter egentligen inte har resurser att behandla barn som fått ”speciella och ovanliga” skador orsakade av explosioner. Man har inte tillgång till viktiga hjälpmedel, som kompressionsförband avsedda för barn eller metoder och material för blodtransfusioner åt barn.
– Den beklagliga sanningen är att den största delen av vårdpersonalen inte har fått utbildning för behandling av barns skador orsakade av explosioner. Nästan alla handböcker och metoder vi har grundar sig på undersökningar av sårade soldater, som vanligen är vuxna personer i god kondition, konstaterar generalmajor Michael von Bertele, före detta chef för den brittiska armésjukvården och medlem i Paediatric Blast Injury Partnerships (PBIP) forskningsgrupp.
– Vi vet att barns kroppar är annorlunda. De är inte små vuxna. Skallen är inte helt utvecklad, och deras ännu outvecklade muskler ger mindre skydd. Därför är det sannolikt att en explosion skadar hjärnan, lungorna eller orsakar bristningar i de inre organen i buken, också då man inte kan se några yttre tecken på skador.
– När barn drabbas av svåra skador på ben eller armar krävs det specialkunskap för att man vid amputation ska kunna beakta barnets tillväxt. Utan specialkunskap kan barnets skador rentav förvärras och ofta också leda till svåra, livslånga smärtor, konstaterar von Bertele.
PBIP-samarbetsprojektets nya handbok fungerar som ett praktiskt verktyg som hjälper läkare och annan vårdpersonal att rädda allt flera barns liv.
Mahmoud*, 12, bor i Gaza. År 2014 när han en dag lekte på gatan förlorade han sitt öga i en explosion:
– Jag hörde explosionen och kände att någonting flög i mitt öga. Jag kände på ögat och började springa. Jag kände blodet rinna nerför mitt ansikte, berättar Mahmoud.
– Mitt öga kom ut ur sin håla. Jag rusade in i en affär och skrek på hjälp. Jag fördes till sjukhuset där de tog hand om mig. Jag vaknade upp på sjukhuset. Jag blev opererad. När jag vaknade upp efteråt fick jag veta att jag hade förlorat mitt ena öga.
Stopp för kriget mot barnen
– I dagens krig får barn alltför ofta se och uppleva saker som inget barn borde utsättas för. I år har det gått hundra år sedan Rädda Barnen inledde sin första kampanj för att skydda barn i första världskrigets efterdyningar, konstaterar Hanna Markkula-Kivisilta, Rädda Barnens generalsekreterare.
Rädda Barnens kampanj Stopp för kriget mot barnen inleds idag, när det har förflutit hundra år sedan den världsomspännande organisationen grundades. Organisationen kräver att världens ledare vidtar omedelbara åtgärder för att barn som hamnat i krigets skräck och fasor ska få det beskydd, de rättigheter och den hjälp de behöver.
Varje dag blir barn dödade eller skadade, kidnappade, värvade eller sexuellt utnyttjade. Barn ser sina skolor bombas, barn blir utan hjälp. I februari rapporterade Rädda Barnen att cirka 420 miljoner barn, det vill säga nästan en femtedel av alla världens barn, lever i ett konfliktdrabbat område.
– Enligt internationell rätt har barn rätt till beskydd i konflikter. Men i världens olika konfliktzoner bryter man grovt mot krigets lagar. Varje år dödar och skadar man otaliga barn. Alla parter i konflikterna – från beväpnade grupper ända till regeringar – bör göra mera för att skydda barn. Dessutom måste de som gjort sig skyldiga till brott ställas till svars.
–Det bästa sättet att skydda barn är sist och slutligen att man helt avstår från användningen av vapen på platser som ska vara säkra, till exempel skolor och sjukhus, påpekar Markkula-Kivisilta.
Finländarna stöder krigsdrabbade barn
I Finland samlar Rädda Barnen in namn för en appell som ska göra de krigsdrabbade barnens röster hörda.
– Finlands kommande regering bör ta sitt ansvar och på den utrikespolitiska agendan starkare prioritera beskyddet av barn i konflikter. Finland har nu också möjlighet att under sitt EU-ordförandeskap, som inleds i juni, främja de konfliktdrabbade barnens rättigheter, säger Markkula-Kivisilta.
Rädda Barnen uppmanar regeringsförhandlarna att utöka Finlands katastrofhjälp till konfliktdrabbade barn. Förutom beskydd måste man satsa mera på barns utbildning. Finland bör också granska praxisen när det gäller exporttillstånd för krigsmateriel. Dessutom måste man garantera asylsökande barn och flyktingbarn rättsskydd.
– Tusentals finländare har redan undertecknat vår appell. Också barn i hela världen visar sin solidaritet med krigsdrabbade barn. Även i Finland har barn, genom att lyfta handen som en symbolisk gest för de krigsdrabbade barnen, deltagit i kampanjen Stopp för kriget mot barnen. (Se bifogade bilder från Finland) Kampanjens bilder av barn i olika länder runt hela världen publiceras vid samma tid 16.5.
Rädda Barnens appell Stopp för kriget mot barnen: www.raddabarnen.fi/stoppforkrigetmotbarnen
*Namnet är fingerat.
- Uppgifterna om antal barn som dött eller skadats i explosioner eller på annat sätt baserar sig på information i FN:s generalsekreterares rapport 2018 om barn i väpnade konflikter (Children and Armed Conflict – CAAC). Antalet barnoffer var störst i Nigeria, Afghanistan, Irak, Syrien och Jemen. Siffrorna som gäller Afghanistan är kompletterade med uppgifter från FN:s biståndsoperation i Afghanistan (UNAMA), om offer åren 2016 och 2017.
- Sammandrag över barns skador orsakade av explosioner: Lt. JFS Millwood Hargrave, The Impact of Blast Injury on Children: A Literature Review
- Uppskattat antal barn som hotas av minor och andra explosiva vapen i Ukraina: UNICEF, 2017: 220,000 Children Threatened by Mines and other Explosive Weapons in Eastern Ukraine
- Uppgifter om barn som dött i Gaza år 2014: OCHA Data on Casualties
- Konsekvenser av kriget i Syrien för barns mentala hälsa: Invisible wounds – The impact of six years of war on the mental health of Syria’s children, Rädda Barnen 2017
- I december 2017 samlades experter och representaner för Rädda Barnen och London Imperial Colleges forskningscentral för explosionsskador, Centre for Blast Injuries Studies, till en workshop om skador hos barn orsakade av explosioner. Workshopen resulterade i samarbetsprojektet Paediatric Blast Injury Partnership (PBIP). Målet är att inom ramen för samarbetsprojektet frambringa praktiska resurser och forskning. Ett resultat av samarbetet är handboken Paediatric Blast Injury Field Manual (bifogad detta meddelande).
- Hundraårsdagen till ära är Rädda Barnen värd för ett evenemang den 16 maj i Fredspalatset i Haag. Syftet med evenemanget är att berätta för världen om kriget mot barnen och om sätt att skydda barn som lever i konfliktområden. Under evenemanget kommer experter som Virginia Gamba, Michelle Bachelet och Fatou Bensouda att dela med sig av sina tankar om hur vi bättre kunde skydda barn som lever i konflikter.
- Rädda Barnen arrangerar 16.5. också evenemang som ska sprida medvetenheten om frågan. Det gör vi i hela världen tillsammans med tusentals barn som vill visa sin solidaritet med barn som lever i konfliktzoner.