Miljoner barn som lever i konfliktzoner eller som på grund av våldsamheter har tvingats bli flyktingar behöver psykisk hjälp. Det framgår av Rädda Barnens sammandrag, som ges ut inför FN:s generalförsamling. Konfliktdrabbade barns psykiska hälsa stöds också av en fortsatt skolgång. Rädda Barnen uppmanar Finlands regering att understöda fonden Education Cannot Wait, vars målsättning är att garantera att barn drabbade av konflikter har tillgång till utbildning.
De nyaste siffrorna visar att 142 miljoner barn lever i områden drabbade av intensiva konflikter. Nästan var femte människa som lever i en konfliktzon eller som har tvingats fly uppskattas behöva stöd för sin psykiska hälsa. Rädda Barnen beräknar att över 24 miljoner barn behöver psykisk hjälp.
Extrem stress kan utlösa många mentala eller psykosociala problem hos barn. De psykiska utmaningarna kan visa sig som aggressivitet eller i att barn drar sig undan.
– Jag var medvetslös och begravd i sand. Det var bara jag och min syster som kunde räddas. Räddarna förde oss till sjukhuset och det var allt. Jag blev så illa skadad att musklerna på mitt ben skalades av. De (sju familjemedlemmar) blev begravda i byn, berättar tolvåriga Fatima*, som skadades i en flygräd i provinsen Hajja i Jemen.
Fatima, som förlorade sina föräldrar och fem syskon, blev opererad och bor nu med sin syster hos flickornas faster Arwa*. Fastern är orolig för flickornas mentala hälsa.– Båda flickorna vaknar på natten och talar halvt i sömnen. De är mycket känsliga. På nätterna blir de arga och gråter i sömnen, berättar Arwa.
– Många barn har tvingats se familjemedlemmar och vänner dö. Deras hem och skolor blir bombade. Många barn blir också separerade från sina familjer. När man beaktar de extremt svåra omständigheterna samt barnens erfarenheter är det alldeles normalt att många har psykiska symtom och ångest, säger psykolog Jenni Häikiö, Rädda Barnens projektplanerare.
Tillgängligt stöd otillräckligt – skolgång hjälper
Den hjälp som konfliktdrabbade barn erbjuds för deras psykiska hälsa är otillräcklig. Enligt Rädda Barnens analys var endast 0,14 procent av allt offentligt utvecklingsbistånd under åren 2015–2017 riktat till stöd för barns psykiska hälsa.
I det humanitära biståndet behövs ytterligare finansiering för barns psykiska hälsa. Samtidigt finns det också ett utmärkt sätt att stärka barns psykiska hälsa i konfliktzoner, nämligen att säkra barnens skolgång. Under konflikter utgör skolorna ett tryggt utrymme som ger barn rutiner och en viktig känsla av normalitet i vardagen.
– Regeringen har lyft fram utbildningen som en central del av Finlands utvecklingspolitik. Nu har Finland möjlighet att visa sitt engagemang för att främja utbildningen genom att redan i samband med FN:s kommande generalförsamling vara med och stöda den internationella fonden Education Cannot Wait, som har fokus på utbildning i kriser, säger Rädda Barnens Tapio Laakso, sakkunnig inom påverkansarbete.
Education Cannot Wait är den första och enda globala fonden som koncentrerar sig på att tillhandahålla utbildning i krigs- och konfliktområden. Fondens verksamhet har sedan den inleddes år 2017 nått över en miljon barn och ungdomar i 19 krisdrabbade länder. Hälften av de här barnen och ungdomarna är flickor.
Krigets långvariga följder
Mentala problem och psykiskt lidande kan förutom de direkta verkningarna också ha långtgående och varaktiga följder för barns utveckling. Om barn inte får det stöd de behöver kan återkommande och långvarig stress få allvarliga och negativa följder för den kognitiva utvecklingen samt känslostyrningen. De skadliga följderna på barns psykiska och fysiska hälsa kan bli livslånga. Å andra sidan kan barn visa sig vara mycket tåliga. Barn kan också återhämta sig om de får adekvat stöd och hjälp.
I Rädda Barnens kampanj Stopp för kriget mot barnen efterlyser man beskydd av barn i konflikter samt en ökning av hjälpen till barn som lever i krigsdrabbade områden.
– Utbildning, barnskydd och mental hjälp i humanitära insatser lider av en ständig och allvarlig bristande finansiering. Biståndsgivarna måste förbinda sig vid att öka finansieringen till verksamhet som hjälper barn som lever i konfliktzoner och ger dem stöd får återhämtning, påpekar Laakso.
I Finland samlar Rädda Barnen in namn till en appell som vänder sig till regeringen. I appellen kräver man att Finland inleder omedelbara och kännbara åtgärder för att skydda barn i konflikter.
* Namnen är fingerade för att skydda personernas identitet.
- Uppskattningen om 142 miljoner barn i konfliktzoner finns i Rädda Barnens undersökning Stop the War on Children (2019) som utförts av fredsforskningsinstitutet PRIO i Oslo.
- Världshälsoorganisationen uppskattar att 17 procent av vuxna personer som lever i konfliktzoner har lindriga eller moderata mentala störningar som skulle kräva psykiskt stöd. Om man utgår från att förekomsten är ungefär den samma hos barn och ungdomar har uppskattningsvis 24 miljoner barn i konfliktzoner en lindrig eller moderat mental störning, för vilken de behöver adekvat hjälp.
- I krig och andra väpnade konflikter tvingas barnen bära en oproportionerligt stor börda. Våldsamheterna inverkar på många sätt på deras mentala hälsa och välmåga. Antalet barn som lever i konfliktzoner har sedan 2010 ökat med 37 procent. Antalet bekräftade kränkningar mot barn har under samma tidsperiod ökat med 174 procent. Kränkningarna omfattar bland annat dödande och lemlästande av barn, värvning av barn till beväpnade trupper samt sexuellt våld mot barn. Varje allvarlig kränkning samt varje flygräd och belägring kan ha allvarliga följder för barns psykiska hälsa och välmåga.
Skriv under vår appell Stopp för kriget mot barnen
Ge en gåva och och hjälp barn som har drabbats av krig och konflikter