Det har gått fem år sedan treåriga Alan Kurdi tragiskt drunknade i Medelhavet, och Rädda Barnen varnar för att Europa inte har klarat av att tillräckligt väl svara på flyktingarnas och migranternas nöd och behov.
Under de senaste fem åren har omkring 210 000 barn utan vårdnadshavare sökt asyl i olika medlemsländer i EU, konstaterar Rädda Barnen i sin rapport som publiceras i dag. Det faktiska antalet ensamkommande barn som rör sig i Europa är troligen mycket högre. Många barn tvingas leva i ett skuggsamhälle utan samhällets stöd och beskydd, och därmed är de utsatta för exploatering och övergrepp.
En del av barnen som har flytt från förföljelser, konflikter och våld har fått beskydd, medan andra tvingas kämpa för att få sitt flyktingskap erkänt. Många gömmer sig för myndigheterna eftersom de är rädda att bli skickade tillbaka. Barnen stöter också på stora problem när de försöker ta sig till familjemedlemmar som bor på andra håll i Europa. Svårigheterna är stora också när det gäller att återförena barnen med sina familjer, visar Rädda Barnens rapport Protection Beyond Reach.
Förutom de 210 000 barn som har sökt asyl i den europeiska unionens länder har det under de senaste fem åren anlänt ett okänt antal barn till Europa, barn som inte har registrerat sig hos myndigheterna. De här barnen har särskilt stor risk att utsättas för exploatering och våld. Under den här perioden miste också över 700 barn livet när de försökte nå Europa sjövägen.
Barn som kommer till Europa, ensamma eller med sin familj, har alla individuella behov. Europa har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att beskydda barnen, i stället har man tagit i användning olika begränsande åtgärder samt förfaranden som hotar barnens säkerhet. Behandlingen av barn är fortfarande bristande, trots att gränsbevakningsmyndigheterna inom EU har fått rekommendationer och direktiv angående skydd av barn. Det råder brister i bedömningen och tillämpningen av barnets bästa som en följd av alltför knappa resurser. Barnens rättigheter genomdrivs inte fullt ut i samband med mottagandet och asylprocesserna.
– I dag är det fem år sedan treåriga Alan Kurdi miste livet vid den turkiska kusten. Pojken blev den tragiska symbolen för Europas ”flyktingkris”. Ledarna i de europeiska länderna var de första att säga ”aldrig mer”. Men deras åtgärder har ändå lett till att många flyktvägar som flyktingar och migranter använder har blivit allt farligare, säger Anita Bay Bundegaard, Rädda Barnens chef för Europakontoret.
– Det är skamligt hur Europa under de senaste fem åren har behandlat de allra sårbaraste barnen, i stunder då de verkligen behöver hjälp. Sedan augusti 2019 sitter i medeltal 10 000 barn fast på grekiska öar. Sextio procent av barnen är under 12 år. Trots initiativ för att flytta barn från Grekland till andra länder har tusentals barn lämnats åt sitt öde för att vissa europeiska länder inte vill ta emot de allra mest utsatta barnen. Fortfarande dör barn vid EU:s gränser, men Europas ledare blundar för detta faktum, säger Bundegaard.
Många barn flyr från länder där det pågår långvariga kriser. Konflikten i Syrien har varat i snart tio år, och hälften av landets åtta miljoner barn har aldrig upplevt något annat än krig. En stor del av barnen som kommer till Europa utan vårdnadshavare är från Afghanistan, som fortfarande är ett av världens farligaste områden för barn. Av alla som dör i våldsamheter i Afghanistan är nästan en tredjedel barn.
– När vi försöker ta oss över gränsen blir vi misshandlade av poliserna. De är ofta brutala. Jag tror att de vill skrämma oss för att vi inte ska våga försöka igen, berättar syriska Ahmed, 15, som har hamnat i Belgrad i Serbien.
– Jag har inte sett min familj på länge. Jag gav mig iväg mot Europa för det finns ingenting för mig i Syrien eller Libanon och Turkiet.
Många barn har upplevt väldigt svåra saker i sitt hemland eller under flykten. När barnen sedan kommer till Europa utsätts de för starka påfrestningar på grund av ständig övervakning eller rädsla för deportation. Allt det här gör att många barn lider av mardrömmar, depression och andra traumasymtom.
– Många länder i Europa har reagerat på krisen i anknytning till flyktingar och migranter genom att stänga gränser, ta barn i förvar eller göra familjeåterföreningar så gott som omöjliga, konstaterar Eveliina Viitanen, specialrådgivare på Rädda Barnen
– Det är fint att Finland visar exempel för andra europeiska länder genom att vara med och ta ansvar för de utsatta barnen och ta emot minderåriga utan vårdnadshavare från bland annat Grekland. Men familjeåterföreningen är fortsättningsvis ett brännande problem. Familjen är ändå mycket viktig för barns välbefinnande, och i FN:s barnkonvention garanteras också barnets rätt till familjeliv, påpekar Viitanen.
Den europeiska unionen förväntas inom en snar framtid informera om nya åtgärder som gäller asylpolitik och migration. Barnens rättigheter bör inneha en central roll i dessa beslut. Rädda Barnen uppmanar EU och medlemsländerna att försäkra sig om att man vidtar alla behövliga åtgärder för att skydda barn i sårbar ställning. När barnen kommer till Europa ska de genast slussas in i asylprocessen. Barnen ska skyddas i stället för att avvisas. Det går att förhindra onödiga dödsfall bland barn om man öppnar lagliga och säkra vägar in i Europa samt om man gör det lättare för barn att återförenas med sina familjer.
– Vissa förbättringar har gjorts, men dessa överskuggas av en sträng gränspolitik och andra restriktiva åtgärder som skall förhindra att utsatta barn kommer till Europa. Vi måste lära oss av gamla erfarenheter. Den nya invandringspolitiken får inte formas på bekostnad av barns liv, konstaterar Bundegaard.
——————–
Utifrån statistik från Eurostat, FN:s flyktingorganisation UNHCR och den internationella organisationen för immigration IOM har Rädda Barnen kommit fram till att:
– Av de drygt 200 000 ensamkommande barnen som under de senaste fem åren har kommit till Europa är den största delen från Afghanistan, Syrien och Eritrea. Barnen har hamnat främst i Tyskland, Grekland, Italien och Sverige.
– Av de cirka 35 000 asylsökande som har flyttats från Grekland och Italien till övriga Europa var endast 823 barn som saknade vårdnadshavare
– Antalet människor som kom sjövägen till Grekland nästan fördubblades från 2018 till 2019 (från 32 000 till 60 000 människor).
- Uppskattning av antalet dödsfall bland barn på väg till Europa sjövägen: The European Union Agency for Fundamental Rights, Children in migration in 2019 (s.6)
- Enligt uppgifter från Eurostat är den största delen asylsökande ensamkommande barn afghanska medborgare: 51 % år 2015, 38 % år 2016, 17 % år 2017, 16 % år 2018 och 30 % år 2019.
- Om problem med anknytning till flykting- och migrantbarns psykiska hälsa: A Tide of Self-harm and Depression: The EU-Turkey Deal’s devastating impact on child refugees and migrants (2017) / Tankar om att återvända – Barn, unga och vuxna om återvändande till Afghanistan (2019)
- Positiva reformer med anknytning till flyktingskap och migrantskap inom EU:s område är bland annat den så kallade Zampa-lagen, som i Italien ger omfattande juridiska ramar som skyddar barn utan vårdnadshavare, samt EU-kommissionens meddelande om att skydda migrerande barn (2017)
- Man har kommit fram till antalet drygt 200 000 ensamkommande barn i EU-regionen genom att kombinera Eurostats statistik från åren 2015, 2016, 2017, 2018 och 2019 samt cirka 10 000 barn som ankommit till unionen efter augusti 2019.
- Uppgifter om asylsökande som flyttats från Grekland och Italien till andra EU-länder: EU temporary emergency relocation scheme overview, April 2019
- Uppgifter om flyktingar som ankommit sjövägen till Grekland: UNHCR, Refugee situation, Mediterranean situation
- Enligt uppgifter från Migrationsverket kom drygt 3700 barn utan vårdnadshavare till Finland för att här ansöka om internationellt skydd. Mellan januari 2015 och juli 2020 .Nästan 1950 ensamkommande barn har i fått ett positivt asylbeslut i Finland. De negativa besluten är 168.
Läs rapporten: Protection Beyond Reach – State of play of refugee and migrant children’s rights in Europe