Extrema väderfenomen har i år härjat i de öst- och sydafrikanska länderna. På grund av torka, översvämningar, jordskred och virvelstormar lider minst 33 miljoner människor av otillräcklig tillgång till föda och näring. Man uppskattar att över 16 miljoner av de nödlidande är barn.
Den färska rapporten från den mellanstatliga klimatpanelen IPCC visar allt tydligare att klimatförändringen har bidragit till att klimatet i östra och södra Afrika har blivit varmare. Det har lett till att följderna av torka och översvämningar har blivit allt värre. En allt större mängd människor har förlorat sin försörjning, familjer lider av matbrist och barn hotas av undernäring. Obehandlad akut undernäring leder i värsta fall till döden för barn. Klimatförändringen är särskilt skadlig för barns hälsa, då till exempel de för barn mycket farliga sjukdomarna malaria och denguefeber förekommer i allt större områden.
I år har stormar, översvämningar samt jordskred krävt minst 1200 människors liv i Moçambique, Zimbabwe, Kenya, Sudan, Malawi, Etiopien och Somalia. Dessutom har torkan samt den allt mer utbredda hungerkrisen och undernäringen i området krävt otaliga offer, särskilt bland småbarn.
I de tio värst drabbade länderna i östra och södra Afrika har i genomsnitt 10 procent av befolkningen drabbats av allvarlig brist på mat. I dessa 10 länder bor 162 miljoner barn. Vart tionde barn befinner sig enligt Rädda Barnens uppskattning i ”kris” eller ”nödläge enligt klassificeringen för livsmedelsförsörjning.
Under årets fem första månader hade över en miljon människor i sju av de tio drabbade länderna tvingats lämna sina hem på grund av katastrofer i anknytning till klimatkrisen. Det är samma flyktingmängd som under hela fjolåret. Över hälften av människorna måste evakueras undan de sällsynt hårda stormarna Idai och Kenneth, som drabbade södra Afrika i mars och april.
Dessutom har de senaste månadernas översvämningar i Somalia, Etiopien, Kenya, Sydsudan och Sudan tvingat omkring 1,1 miljoner människor att lämna sina hem. Deras antal kan möjligen fördubblas före året slut.
– Barnens situation förvärras av att så många har tvingats lämna sina hem på grund av katastroferna. Det ökar märkbart risken att barn separeras från sina familjer eller att barn blir utnyttjade. När barnen lämnar sin hemtrakt avbryts också deras skolgång. I många fall återvänder barnen aldrig till skolan, påpekar Anne Haaranen, chef för Rädda Barnens internationella program.
Rädda Barnen uppmanar det internationella samfundet att börja vidta kraftigare åtgärder mot klimatkrisen. Det här är livsviktigt, både med tanke på barnets rättigheter, den hållbara utvecklingens målsättning samt den centrala principen i planen Agenda 2030:s program, att ingen lämnas utanför utvecklingen. Det internationella samfundet bör tillsammans med de öst- och sydafrikanska ländernas regeringar stöda upprättandet och förverkligandet av nationella åtgärdsprogram rörande klimatkrisen.
– Klimatkrisen ökar den skriande olikvärdigheten och fattigdomen samt även flyktingskapet. Det här äventyrar miljoner barns framtid. Ärendet måste lyftas fram när parterna i FN:s klimatavtal samlas i Madrid nästa vecka, konstaterar Haaranen.
– Också Finland bör ta ansvar för att barn som redan lider av klimatförändringen får den hjälp de behöver. Klimatmötet i Madrid bör komma överens om hur man ska finansiera den redan godkända mekanismen beträffande ersättning av skador och förluster orsakade av klimatförändringen.
Systemet för humanitär hjälp är redan nu under hård press. Risken är stor att biståndets finansieringsunderskott bara växer med de ökande naturkatastroferna.
– Finland och övriga biståndsgivande länder måste fortsätta med eller öka sitt humanitära bistånd i östra och södra Afrika. Särskilt viktigt är det att säkra en tillräcklig finansiering av hjälpåtgärder som främjar näring, beskydd, hälsa och skolgång för barn. Man måste också säkra nödställda familjers försörjning.
– Barnen drabbas värst av klimatförändringen och de får inte lämnas utanför. Barn ska ges möjlighet att delta och bidra till internationella, nationella och lokala åtgärder som ska lindra effekterna av klimatförändringen, säger Haaranen.
- Mängden människor samt andelen av landets befolkning, som befinner sig på nivå 3 (crisis level) eller en ännu sämre nivå i IPC-klassificeringen, som beskriver osäker livsmedelsförsörjning: Sydsudan 6,35 miljoner (54 %), Zimbabwe 3,58 miljoner (25 %), Sudan 5,8 miljoner (14 %), Somalia 2,1 miljoner (14 %), Zambia 2,3 miljoner (13 %), Etiopien 6,7 miljoner (6 %), Malawi 1,12 miljoner (6 %), Kenya 3,1 miljoner (6 %), Moçambique 1,6 miljoner (5 %), Madagaskar 916 201 (3 %).
- Uppskattningen av antalet barn som lider av osäker livsmedelsförsörjning har gjorts utifrån UNICEF:s och Världsbankensbefolkningsstatistik.
- Enligt de uppgifter som finns till hands har totalt 1 297 människor omkommit under innevarande år i översvämningar, jordskred och stormar i östra och södra Afrika. Moçambique 648, Zimbabwe 339, Kenya 120; Sudan 78, Malawi 60, Etiopien 30 (källor a, b), Somalia 22.
- I de subtropiska regionerna i södra Afrika har klimatet under de senaste fem årtiondena blivit varmare i dubbelt så snabb takt än det globala genomsnittet. Man bedömer att det har inverkat på att de extrema väderfenomenen har ökat. Special Report on Global Warming of 1.5°C(s. 260 ja 197).
- Ökning av sjukdomar i anknytning till klimatförändringen: UNICEF – Children, Environment and Climate change
- Uppskattningsvis 1 023 000 människor har från och med januari till juni år 2019 tvingats lämna sina hemtrakter i Somalia, Etiopien, Sydsudan, Moçambique, Sudan, Malawi och Zimbabwe:Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) Mid-year figures January 2019 – June 2019(s. 4). Internal Displacement Monitoring Centre (IDMC) 2018 Report.
- Enligt FN:s uppskattning har över en miljon människor under de senaste tre månaderna tvingats lämna sina hemtrakter på grund av översvämningar i Syd-Sudan, Etiopien, Kenya, Somalia och Sudan.
Hjälp barn drabbade av hungerkrisen: www.raddabarnen.fi/hunger