Enligt en utredning som Rädda Barnen har gjort i Syrien lider barnen av allvarlig stress och starka psykiska och fysiska symtom. Experter varnar för att krigets inverkan på barns hälsa och utveckling kan bli livslångt.
Många av barnen i Syrien lever i så gott som ständig rädsla på grund av eldgivning, flygräder och övrigt våld, visar Rädda Barnens undersökning. Barnen lider av stress och mentala problem, orsakade av det sex år långa kriget. De behöver psykologisk hjälp av olika slag. Utan hjälp kan verkningarna sträcka sig långt in i framtiden.
Över 450 barn, ungdomar och vuxna intervjuades för Rädda Barnens undersökning. Det är den mest omfattade utredning som har gjorts i Syrien om barns mentala hälsa under konflikten.
Nästan hälften av de intervjuade barnen berättade att de inte kände sig trygga när de lekte utomhus. Intervjuerna och gruppdiskussionerna visade att 78 procent av barnen känner sorg och ängslan ibland eller ständigt. Nästan alla vuxna berättade att barnen blivit nervösare eller räddare under krigets gång.
”Sedan kriget började har Syriens barn glömt allt som de har lärt sig, nu känner de bara till kriget. Jag upplever att jag har sett så mycket hemskheter. Jag har förlorat två år i skolan, och min bror har vuxit upp så gott som utan skola. Tänk om jag blir gammal, fortsätter så här och förlorar hela min framtid”, säger tolvåriga Zeinab i flyktinglägret i Hassakeh i nordöstra Syrien.
Den mentala hälsokrisen blir akut
Barnens psykiska symtom visar sig bland annat som talstörningar, förlust av talförmåga, aggressivitet och användning av rusmedel. Barnen är rädda för höga ljud och de isolerar sig. Merparten av de vuxna berättar att barn lider i allt högre grad av sängvätning, dagvätning och har andra psykosomatiska symtom. Rentav tolvåriga barn har försökt skada sig eller begå självmord.
De för rapporten intervjuade experterna på mental hälsa berättar att många barn lider av så kallad toxisk stress. Det är ett långvarigt stresstillstånd i kroppen som orsakas av upprepade extrema upplevelser, som att till exempel bli utsatt för våld eller hotad om det.
”På individnivå har den toxiska stressen sannolikt långvariga och förödande följder för både barnets psykiska och fysiska hälsa. Människan är en helhet vars tidigare upplevelser på många sätt reglerar balansen i kroppen och den kommande utvecklingen, konstaterar Rädda Barnens överläkare Kirsi Kettunen.
”Det är normalt att barn reagerar på uppskakande händelser med starka symtom. Ifall barn inte får hjälp i den situationen finns det en risk för att krisreaktionerna blir långvariga. Undersökningar påvisar att extrema, skadliga erfarenheter inverkar på hjärnans och hela kroppens utveckling, och de medför risker för att man i vuxen ålder insjuknar i fysiska och psykiska sjukdomar. Sådana sjukdomar är hjärtsjukdomar, diabetes, depression och missbruk.”
Om våldet upphör och barn får rätt slags hjälp i tid ökar deras möjligheter att återhämta sig efter sina extrema upplevelser. Barnens svåra situation tillspetsas ändå av det faktum att tjänster och andra strukturer som stöder barn och familjer håller på att raseras i Syrien.
Stress och andra psykiska besvär vanliga också hos flyktingbarn
Även barn som kommit till Finland som flyktingar visar tecken på psykisk stress.
“Barnens traumatiska upplevelser kommer fram i deras beteende på olika sätt, i avrättningar under lek och taggtråd i deras ritningar. Barnen kan också reagera starkt i olika situationer, som får dem att tänka på tidigare upplevelser. Ett litet antal av barnen har så kraftiga symptom, att de har remitterats för vidare stöd”, säger Jenni Häikiö, som ansvarar för Rädda Barnens verksamhet för flyktingbarn i Finland.
Det är ytterst viktigt att man tar hand om de bärande pelarna i barnens liv och hälsosamma utveckling, det vill säga tillräcklig omsorg och beskydd, vila, näring, motion och möjligheter att förverkliga sig själv. Barn, liksom vuxna, behöver dessutom strukturer och förutsägbarhet.
“Det känns orimligt att barnen som har upplevt så många motgångar och gett upp så mycket tvingas anpassa sig till ett tillstånd av osäkerhet också i Finland, konstaterar Häikiö.
För att man ska kunna reparera de skador som barn har tillfogats är det viktigaste nu att få slut på våldet. Rädda Barnen kräver ett omedelbart eldupphör i Syrien. Alla parter måste sluta använda explosiva vapen i bebodda områden samt sluta utsätta civila mål som skolor och sjukhus för attacker, eftersom just det här är de största orsakerna till barns ångest och rädsla.
Organisationen kräver också att blockaderna upphävs, att den humanitära hjälpen ges obegränsat tillträde, samt att biståndsgivarna ger mera finansiering till mentalvårdstjänster och psykosocialt stöd för barn samt till allmänna åtgärder som främjar barns välmåga.
Rädda Barnen stöder barn
Rädda Barnen arrangerar aktiviteter och tjänster rörande mental hälsa samt psykosocialt stöd och utbildning för barn i Syrien och i länderna som tagit emot flyktingar. I Syrien stöder organisationen bland annat sju enheter för grundläggande hälsovård samt ett mödrasjukhus. Rädda Barnen genomför också vaccinationsprogram och delar ut hushålls- och hygienartiklar samt vinterutrustning. Verksamheten i Syrien har nått över 2,4 miljoner människor, och av dem är över 1,5 miljoner barn.
I Finland stöttar Rädda Barnen flyktingbarns mentala hälsa och psykosociala välmående genom att upprätthålla barnvänliga utrymmen. Verksamheten tillför strukturer och regularitet i barnens liv och hjälper dem att komma över sina tunga upplevelser.
Utredningen Invisible Wounds gjordes under tiden december 2016–februari 2017
Rädda Barnens personal och samarbetspartners intervjuade 458 barn, ungdomar och vuxna i sju av Syriens fjorton provinser. Undersökningen skedde genom både förfrågningar och gruppsamtal.
- 84 procent av de vuxna och så gott som alla barn trodde att oavbrutna bombningar är en av de största orsakerna till den mentala stress som barn upplever dagligen
- Två tredjedelar av barnen berättade att de hade förlorat en närstående person, att deras hus hade bombats eller att de hade skadats på grund av kriget
- 40 procent av barnen berättade att de inte känner att det är tryggt att leka utomhus, inte ens precis utanför hemmet
- 50 procent av barnen som har haft möjlighet att fortsätta sin skolgång känner sig aldrig eller mycket sällan trygga i skolan
- 89 procent av de vuxna sade att barnen blivit räddare och allt mer ängsliga under krigets gång
- 80 procent av de vuxna sade att barnens beteende blivit aggressivare
- 51 procent av de vuxna berättade att ungdomar tyr sig till rusmedel