Rädda Barnens nya enkät, Barnets röst, visar att fattigdom gör barn utsatta för mobbning i skolan. Till och med 69 procent av unga, som upplever sig vara från mindre bemedlade familjer, har blivit offer för mobbning i grundskolan. Den motsvarande siffran för barn i välbärgade familjer var 40 %. Enligt enkäten känner man i skolorna inte till tillräckligt om fattigdomens inverkan på skolgången och inlärningen.
”I lågstadiet blev min kompis retad för att han tyckte om skolans bröd, då han aldrig fick sådant gott bröd där hemma. Han blev ofta pikad för det,” berättar en av dem som svarat på enkäten.
Enkäten Barnets röst 2018 undersökte 13–17-åriga barns och ungas erfarenheter av fattigdom och mobbningen den leder till speciellt i skolmiljö. 1 706 barn svarade på enkäten på våren 2018.
Mobbningen förblir obemärkt i skolan
Fastän mobbning har diskuterats offentligt vid varje läsårs början, undgår mobbning ännu alltför ofta vuxna. Till och med 38 % av de som svarade på enkäten uppskattade att vuxna som arbetar i skolor, såsom lärare, inte ingriper tillräckligt i mobbning. 28 % av barnen berättade också, att de vuxna i skolan inte behandlar alla lika.
”Det skulle vara viktigt för lärarna att komma och prata med eleverna och studerandena. Unga tiger ofta om svåra saker och önskar bara att någon skulle fråga hur det går eller ens idas hälsa. Ingen av oss vill vara luft,” konstaterade en av dem som svarat på enkäten.
Enligt de som svarat behandlas mobbning på lektionerna: 87 % berättade att ämnet har behandlats i skolan. Ojämlikhet eller i synnerhet fattigdom behandlas ändå inte lika ofta: fattigdom hade bara behandlats i var tredje elevs skola.
Att vara mindre bemedlad påverkar möjligheten att gå i skolan
Nästan en fjärdedel, 24,2 %, av barnen från mindre bemedlade familjer bedömde att ekonomiska faktorer påverkat deras möjligheter att gå i skolan. 13 % av de som svarat kände till någon i sin skola som blivit retad för att de inte haft råd med skolmaterial. Till och med 40 % av de som svarat berättade att någon blivit retad i skolan för att hen inte hade råd med teknisk utrustning.
”Ibland kan det vara svårt att betala till exempel skolböcker och mina vårdnadshavare har inte heller råd med något extra, som hobbyer eller kläder osv.,” beskrev en av de som svarat sin familjs ekonomiska belägenhet.
Unga berättade om att fattigdomen syntes i deras vardag bland annat genom att det inte alltid finns pengar ens till mat eller nödvändiga hälso- och sjukvårdsutgifter. ”Jag kan inte längre gå i terapi, som jag brukar,” skrev en av de som svarat.
Till och med hälften av de som svarat berättade att familjens välstånd påverkade deras möjligheter att utöva hobbyer eller i övrigt tillbringa fritiden. Ännu fler än så, 79 % av de som svarat, berättade att familjens ekonomiska situation påverkade deras möjligheter att resa.
En möjlighet för varje barn och ungdom att studera och utöva hobbyer
”Barnfattigdomen och dess konsekvenser bör åtgärdas på ett målmedvetet och långsiktigt sätt. I skolvärlden måste fattigdomens inverkan på barns skolgång och vardag identifieras i högre grad än nu,” konstaterar Riitta Kauppinen, chef för medborgaraktivitet och påverkansarbete vid Rädda Barnen.
Rädda Barnen kräver, att varje barn och ungdom ska ha möjligheten till jämlik skolgång. En kostnadsfri utbildning på andra stadiet skulle förbättra ungas jämlika utbildningsmöjligheter. Organisationen uppmuntrar till att se till så att varje barn även har chansen att utöva hobbyer, som stöder inlärning och främjar social jämställdhet.
Enkäten Barnets röst är Rädda Barnens regelbundet sammanställda undersökning om teman som berör barns vardag. Syftet med enkäten är att lyfta fram barns och ungas röst och erfarenheter, så att de ska uppmärksammas i högre grad i det finländska samhället i allt från vardagliga möten till beslutsfattande på statlig nivå. Enkäten utfördes i maj–juni 2018 som en webbenkät, som 1 706 barn svarade på. De som svarade var i åldern 13–17.
Rapporten Barnets röst 2018 finns att läsa här på finska: pelastakaalapset-staging.herokuapp.com/lapsenaani