Efter fem krigsår är över hälften av barnen ledsna och känner sig deprimerade

Den våldsamma konflikten i Jemen har haft allvarliga följder för barns mentala hälsa, visar Rädda Barnens nya enkät. En stor del av barnen upplever rädsla och otrygghet. Coronaviruset förväntas förvärra situationen ytterligare.

Den fem år långa konflikten har haft katastrofala följder för en hel generation barn. Många riskerar att drabbas av depression, visar Rädda Barnens nya undersökning.

Fler än vartannat barn som deltog i undersökningen sade sig vara ledsen och deprimerad, och över en tiondel av barnen känner sig ledsna och deprimerade hela tiden. Samtidigt som undersökningens resultat publiceras befarar man i Jemen att coronavirusepidemin ska bryta ut. Påfrestningarna på både den försvagade hälsovården och biståndsarbetet, kommer att öka märkbart om viruset sprider sig i landet.

Rädda Barnens undersökning visar vilka följderna blir när barn lever under ständigt hot om våld, flyganfall, bombningar och krypskyttar. Cirka vart femte av de intervjuade barnen berättar att hen alltid är rädd. Av alla barnen upplever över hälften (52 %) att de aldrig är trygga när de inte är tillsammans med föräldrarna. En lite större del av barnen (56 %) säger att de inte känner sig trygga när de rör sig ute ensamma.

Enkäten rörande barns mentala hälsa är den mest omfattande undersökningen som har gjorts under kriget som denna vecka har pågått i fem år. I Rädda Barnens enkät deltog 629 barn (13-17 år) och 627 barns vårdnadshavare i provinserna Aden, Lahij och Taiz.

  • 38 procent av barnens vårdnadshavare berättar att barnens mardrömmar har ökat
  • 18 procent av barnen känner sig alltid ledsna, 51 procent av barnen är ledsna då och då
  • 8 procent av vårdnadshavarna berättar att barnens sängvätning har ökat
  • 16 procent av barnen säger att de aldrig eller bara sällan kan slappna av
  • 36 procent av barnen upplever att de inte har någon att tala med om de är ledsna eller upprörda

Av de intervjuade barnen berättar många om symtom som tyder på ångest, till exempel hjärtklappning, magont och svettiga handflator, eller att de känner sig darriga och matta när de är rädda.

– Vi sprang ut hela familjen – alla sprang för sitt liv för att komma undan bombningen. I den situationen glömde vi en av mina kusiner, berättar fjortonårige Eyad*.

Eyad, som kommer från staden Sa’da, miste ett öga i flygräden. Han tycker om att spela basket, för det hjälper honom att lindra ångesten.

– Jag har blivit lat. Jag vill inte studera och jag är hela tiden trött, jag känner mig död. Man kan säga att jag förlorade hoppet. När vi var unga, innan flygräderna började, samlades alla barn och sjöng ’Flygplanet flyger, ett flygande plan’ varje gång vi såg ett flygplan. Nu efter flygräderna är vi jätterädda för flygplanen, säger Eyad.

Barnen drabbas värst av konflikten

Enligt kontrollsystemet Civilian Impact Monitoring Project (CIMP), som följer upp konfliktens inverkningar på civilbefolkningen, har konflikten direkt lett till att 809 barn har dött och 1238 barn skadats sedan uppföljningen inleddes 1.12.2017 .

Matförsörjningen är osäker för omkring 10,3 miljoner av landets barn. Av de här barnen lider 2,1 miljoner av akut undernäring, och två miljoner har tvingats fly från sina hem. Hälsoklustret för den humanitära hjälpen i Jemen, som består av olika internationella organisationer och FN-organ, uppskattar att 1,2 miljoner barn har insjuknat i kolera, difteri eller denguefeber under de tre senaste åren.

Rädda Barnen varnar för att möjligheterna att effektivt motverka coronaviruset i Jemen är svaga. Vårdens resurser är begränsade och påfrestningarna på hjälparbetet skulle öka märkbart om man konstaterade virusfall i landet.

– Mitt liv har förändrats sedan mina bröder dog. Jag känner mig sorgsen när jag tänker på dem. För att få något annat att tänka på går jag ut för att leka eller göra något annat. På grund av flygräderna sörjer nu barn i hela Jemen sina bröder, pappor och mammor, säger tioåriga Abed* i staden Sa’da.

Abed förlorade två bröder i en flygräd riktad mot sjukhuset där hans pappa arbetar.

Rädda Barnen har erbjudit psykosocialt stöd till 11 år gamla Abed som förlorade två äldre bröder i ett flyganfall. Familjen har också fått hjälp i att trygga utkomsten. Bild:Sami Jassar / Rädda Barnen

Barn behöver ställen där de kan känna sig trygga och där de kan slappna av. Långvarig och ständig stress kan också leda till kroniska fysiska och mentala problem och sjukdomar. Om barnens psykiska behov inte beaktas kan följderna bli långvariga och beröra en hel generation.

Enligt de senaste uppgifterna finns det bara två barnpsykiatrer och en psykiatrisk sjukskötare per 300 000 människor. För att man ska kunna förbättra barns mentala hälsa behövs det mera finansiering till det psykiatriska vårdarbetet och till att öka expertisen.

En fredlig lösning är den enda utvägen

Rädda Barnen uppmanar konfliktens olika parter att verka för att få slut på fientligheterna och hitta en fredlig lösning.

– Det internationella samfundets övriga medlemmar bör göra allt för att främja politisk dialog, och för att få de stridande parterna att förbinda sig till en fredsprocess. Hotet som coronaviruset utgör betonar bara vikten av att få ett omedelbart slut på striderna, säger Tapio Laakso, sakkunnig inom påverkansarbete vid Rädda Barnen.

– Finlands regerings beslut tidigare denna månad, att fortsätta exportera krigsmateriel till Arabemiraten, främjar inte en fredlig lösning av situationen i Jemen. Regeringens beslut att riva upp Finlands vapenexportförbud till de viktigaste staterna i koalitionen som krigar i Jemen är för oss ett dystert tecken. Också Finland bör ta sitt ansvar och låta bli att mata konflikten ens indirekt, påpekar Laakso.

– Människorna i Jemen har lidit i redan fem år. Många barn är för rädda för att leka utomhus. De kissar på sig på natten när de hör flygplan eller fallande bomber. Det här är ett krig mot barn, och det måste få ett slut.

Rädda Barnens hjälp når fram

Rädda Barnen har inrättat 50 barnvänliga utrymmen för att hjälpa barn att hantera sina upplevelser. I utrymmena får barn leka, umgås med andra barn och utveckla kognitiva färdigheter. Genom de här utrymmena har Rädda Barnen sedan konflikten tillspetsades kunnat nå nästan 250 000 barn.

Rädda Barnen ökar vårdnadshavarnas medvetenhet om barnens rättigheter, stärker barnens förmåga att anpassa sig till situationen, och samarbetar med experter för att se till att barn i behov av särskilt psykiskt stöd får hjälp.

Rädda Barnens, organisationens samarbetsparters samt vårdens personal och andra professionella har utbildats att ge psykologisk första hjälp till barn som har upplevt skakande händelser.

* Namnen är fingerade för att skydda barnens identitet

Hjälp barn drabbade av kriget i Jemen: www.raddabarnen.fi/jemen

Underteckna Rädda Barnens appell Stopp för kriget mot barnenwww.raddabarnen.fi/stoppforkrigetmotbarnen