Barn i låginkomstfamiljer upplever negativa känslor oftare än andra, bland annat ångest, underlägsenhet och stress. Detta framgår av Rädda Barnens färska rapport: Barnets röst 2020 – Familjens ekonomiska situations inverkningar på barnens vardag, fritid och välbefinnande. En omfattande enkät utredde hur barn och ungdomar i åldern 13–17 år upplever sin vardag, fritid, sina hobbyer och sitt välbefinnande. Över 3 100 barn och unga svarade på enkäten.
I Finland lever över 110 000 barn i låginkomsthushåll. Till och med 80 procent av barnen i mindre bemedlade familjer som deltog i Barnets röst -enkäten berättade att de lidit av stress på grund av familjens dåliga ekonomiska situation. De lider också betydligt oftare än andra av ångest, skuldkänslor och skam. Utöver sina bekymmer för uppehället kunde barnen belastas av familjemedlemmars kroniska sjukdomar, mentala tillstånd eller missbruksproblem. Enligt rapporten var 52 procent av barn i låginkomstfamiljer ganska eller mycket oroliga över framtiden.
– Barn i mindre bemedlade familjer har berättat om sina familjers skuldbördor och föräldrarnas svårigheter med att sköta sina räkningar. Många barn visste att föräldrarna hade varit tvungna att vända sig till mathjälpen eller låna pengar för att täcka familjens kostnader. En del av barnen hade varit tvungna att bidra till familjens utgifter med sina egna besparingar, löneinkomster eller studiestödet, säger Aino Sarkia, expert på barnfattigdom på Rädda Barnen.
Familjens problem med uppehället påverkade enligt barnens svar också på deras självkänsla. Dryga hälften av barn i mindre bemedlade familjer upplevde att de var annorlunda eller ansåg sig vara mindre viktig än andra. Cirka 40 procent av barnen i mindre bemedlade familjer berättade att de hade ibland eller ofta blivit mobbade eller diskriminerade på grund av sin familjs ekonomiska situation.
– Vi har fått bevis på att barn i ekonomiskt utsatta familjer upplever mer ångest, oro, nöd och underlägsenhet. Det finns en risk för att coronapandemin gör dessa upplevelser allt vanligare och bidrar till ökningen av ojämlikhet i Finland, påminner Sarkia.
Rädda Barnen vill påpeka att samhället bör se till att bland annat skolornas elevvård och mentalvårdstjänsterna har tillräckliga resurser och att de är lätt tillgängliga för alla. Dessutom bör alla som arbetar med barn ingripa i all slags osakligt beteende och mobbning, och barnen bör garanteras trygga skol- och hobbymiljöer, ungdomslokaler och andra fritidslokaler.
Familjebakgrundens inverkan på hobbymöjligheter – uppmuntran och stöd viktigt
Familjebakgrunden har också en klar inverkan till exempel på barnens fritidsmöjligheter. Av rapporten framgår att 51 procent av barnen i låginkomstfamiljer upplevde sina hobbymöjligheter som dåliga eller ganska dåliga, medan motsvarande siffra var 14 procent för alla deltagare.
– Hobbyer är numera starkt avgiftsbelagd fritidsverksamhet, och alla familjer har inte ekonomiska möjligheter att bekosta barnens hobbyer. För barnen är hobbyerna en viktig del av det sociala livet, uppväxten och utvecklingen, en glädjekälla som de själv valt, berättar Riitta Kauppinen, chef för Rädda Barnens medborgarverksamhet och påverkansarbete.
Av barn i mindre bemedlade familjer upplevde vart fjärde att de inte var tillräckligt begåvade eller skickliga för att delta i sådan hobby- eller fritidsverksamhet som de ville. Vart tredje barn i låginkomstfamiljer ansåg att meningsfull hobby- och fritidsverksamhet är för dyrt.
– Dessa siffror är sorgliga, och hjälp behövs. Vi i Finland måste trygga och arbeta på lång sikt för barnfamiljernas tillräckliga uppehälle och socialskydd. Vi måste se till att alla barn har jämlika möjligheter att bland annat utöva hobbyer och att alla barn får stöd och uppmuntran i sina liv, oberoende familjebakgrunden, understryker Kauppinen.
Rädda Barnen hjälper de barn som lever i de allra svåraste förhållandena. Coronakrisen har ytterligare ökat ojämlikheten och risken för marginalisering av barn i Finland. Vårt arbete når årligen upp till 45 000 barn i Finland. Via Vägkost för Livet -programmet stöder vi hobbymöjligheterna och utbildning på andra stadiet för barn i mindre bemedlade familjer. Under coronakrisen har vi dessutom delat ut över 500 000 euro i form av presentkort till matbutiker till barnfamiljer som hamnat i ekonomiskt trångmål.
Barn om familjens ekonomiska svårigheter:
”Lönen räcker helt enkelt inte till för vardagen, vilket leder till att räkningarna förfaller och skulderna hopas.”
”Vi har hela tiden knappt om pengar, gymnasieböckerna kostar mycket och om de måste köpas kan maten ibland bara köpas på kredit.”
”Lönen är liten och ofta säger de att kanske nästa månad eller vänta till avlöningsdagen.”
”Vi har alltid knappt om pengar, vi har knappt råd med mat.”
Rapporten Barnets röst 2020: Familjens ekonomiska situations inverkningar på barnens vardag, fritid och välbefinnande publicerades 19.10.2020 och den utgör en del av det mer omfattande enkätmaterialet Barnets röst 2020. Den första rapporten, Barnens syn på coronavåren, publicerades i maj 2020. Barnets röst är Rädda Barnen rf:s enkät som genomförts sedan 2001. I undersökningen kartläggs 13–17-åringars tankar om olika teman. Årets enkät utfördes på webben under perioden 6–26 april 2020 och besvarades av sammanlagt 3 129 barn runt om i Finland. Antalet deltagare är anmärkningsvärt stort jämfört med tidigare enkäter.