Programarbete på barnrättslig grund

Rädda Barnens strategi definierar att vår verksamhet grundar sig på barnrätt. Verktyg för detta ger ”programmering av barnets rättigheter” (child rights programming; CRP), ett tillvägagångssätt som de internationella programmen har använt i många år. Det innebär att vi följer och främjar både principerna i barnrättskonventionen samt också andra allmänna människorättsprinciper vid planeringen, genomförandet och bedömningen av våra program/vårt arbete.

De mänskliga rättigheternas principer

Med de mänskliga rättigheterna avser man rättigheter, som likvärdigt och utan undantag gäller alla människor. De grundar sig på tanken om människan som en moralisk varelse och på ett människovärde som omfattar alla människor.

De mänskliga rättigheterna är:

• universella: gemensamma för alla världens människor och giltiga i samma form överallt; endast i kriser kan vissa temporärt begränsas.
• omistliga: man får dem när man föds, och ingen kan ta dem av en.
• odelbara och beroende av varandra: när en rättighet främjas förbättras ofta förverkligandet av också andra rättigheter, medan brott mot eller berövandet av en rättighet ofta försvagar förverkligandet av de övriga. God utbildning främjar till exempel hälsa, medan man vid sjukdom inte kan studera fullödigt.

De mänskliga rättigheterna är bl.a. näring, hem, rent vatten, men också exempelvis yttrandefrihet och trygghet.  De internationella konventionerna understryker att det är staterna som ansvarar för dessa rättigheter. Staterna ska själva genomföra dem (genom till exempel utbildning och social trygghet), respektera dem (genom rättvis rättegång) samt förbygga brott mot dem (genom polisiära tjänster).

I praktiken försvarar vi följaktligen i vårt arbete alla barns, och särskilt de mest utsatta barnens, rättigheter på ett övergripande sätt; vilket innebär att även om vårt intresse i första hand kan rikta sig mot det enskilda barnets försörjning och fysiska integritet så är detta barns skolgång, hälsovård, sociala relationer och hörande/delaktighet precis lika viktiga. Genom våra tjänster stöder vi staternas/statens och kommunernas ansvar, men vid behov anmärker vi också på saker som borde skötas på ett bättre sätt. När vi arbetar med barn och familjer stärker vi deras kunskaper och färdigheter för att de ska lära sig att själva kräva sina rättigheter på ett effektivare sätt.

Barnkonventionens principer

Fyra av de centrala principerna i Barnkonventionen presenterades redan i (LINKKI). Hur visar de sig i praktiken i verksamheten på barnrättslig grund?

• Ingen får diskrimineras: Både i Finland och i utvecklingsländerna verkar vi särskilt för de barn, barngrupper och familjer som löper den största risken att diskrimineras på grund av fattigdom, funktionsnedsättning eller andra svårigheter, och vi arbetar med att påverka myndigheter för att de ska ge diskrimineringen mera uppmärksamhet. Eftersom problem i familjen har en tendens att lätt hopas fäster vi uppmärksamhet vid all slags förbyggande av olikvärdighet.
• Rätt till överlevnad och utveckling: Arbetet i humanitära kriser handlar främst om detta, men också vårt övriga arbete tjänar inget till ifall barnet av någon orsak inte överlever. Utvecklingen ska ses i vid bemärkelse, och då påverkas den av både hälsa och näring samt även lek. I Finland stöder vi staten särskilt inom barnskyddet, medan vi i utvecklingsländerna hjälper dem att också utveckla till exempel social trygghet, krisberedskap och utbildning. Alla barn har rätt att utvecklas och nå sin fulla potential!

• Delaktighet: Barn ska ha möjlighet att inverka på beslut som påverkar deras liv. I Finland är det redan rätt naturligt att man lyssnar till barnen inom familjen och i skolan, men i många andra länder måste vi fortfarande hjälpa föräldrar och lärare att förstå hur viktigt och nyttigt det här är. Överallt stöder vi barn för att de ska kunna uttrycka sin åsikt, och vi sammanför dem med beslutsfattare på alla nivåer för att de ska bli hörda. Se Barns delaktighet.
• Barnets intresse kan naturligtvis inte förverkligas utan att man lyssnar till barnet, och därmed främjar vi hela tiden införandet av praxis som gör barn mer delaktiga. Förutom detta strävar vi efter att skapa barnvänligare lagar genom att till exempel klargöra föräldrarnas skyldigheter.  Eftersom de flesta lagar inverkar på barn åtminstone indirekt stöder vi lagstiftarna att utvärdera lagars inverkan på barn och därmed reflektera över barns intressen på både kort och lång sikt.

Tre pelare – programarbetet på barnrättslig grund i praktiken

Inom Rädda Barnen förverkligas den rättsliga grunden genom att vi försäkrar oss om att verksamheten omfattar följande tre sektorer:

Den första sektorn utgörs av praktiska åtgärder på lokal nivå. Genom dem åstadkommer vi själva direkta förbättringar i barns liv. När vi har analyserat brotten mot rättigheterna och utvecklat goda modeller, med vilka barnets rättigheter bättre kan förverkligas, kan vi sprida modellerna genom påverkande arbete och utbildning. Genom vårt eget arbete har vi information och direkt kontakt med de mest utsatta barnen och ungdomarna, och det hjälper oss både som opinionsbildare och när det gäller att utveckla och genomdriva lagstiftningen. Den andra sektorns arbete riktar sig särskilt till ansvarstagarna, d.v.s. statliga och kommunala aktörer. Målet är mer bestående förändringar (i system), till exempel förbättrad resursanvändning.

Men det räcker inte med goda lagar ifall människor inte känner till dem: därför stöder och uppmuntrar vi inom den tredje sektorn barn, deras försörjare samt medborgarnätverk att kräva sina rättigheter och ingripa i missförhållanden.  Ansvarsfullhet, eller redovisningsskyldighet, är ett av värdena som styr Rädda Barnens verksamhet, och genom att verka utifrån den kan vi också kräva ansvar av staten.

Situationsanalys av barnets rättigheter

Programarbetet på barnrättslig grund börjar alltid med grundlig analys. För att vi ska kunna genomföra bestående förändringar i barns liv måste vi först utreda de grundläggande orsakerna till brott mot rättigheterna: Varför misshandlas barn? Varför rymmer de hemifrån? Varför avbryter så många skolgången? På lång sikt måste vi också åtgärda orsakerna, inte bara symptomen. Det är orsaken till att Rädda Barnen aktivt deltar i utvecklingen av nya lagar, förfaringssätt och system. För att vi ska kunna försäkra oss om att målen uppnås permanent omfattas alla processer också av uppföljning och utvärdering.

Barnets rättigheter kontra barnets behov?

Det är inte välgörenhet att genomföra barnets rättigheter: behov kan tillgodoses av gott hjärta, men ordet rättighet omfattar tanken att någon är ansvarig. När det gäller barn är den ansvariga ofta staten eller vårdnadshavaren, men också Rädda Barnen är ansvarigt för sina löften och sin strategi – vi är redovisningsskyldiga inför barnen. Vi kan naturligtvis inte ensamma rädda världens alla barn, och därför är det nödvändigt att vi samarbetar med övriga organisationer, statliga myndigheter och privatpersoner.

Rättsinnehavare kontra ansvarstagare

De primära ansvarstagarna är aktörerna inom stat och kommun, och de ska också övervaka andra. Men i vardagen är det förstås föräldrarna som ser till sitt barns rättigheter. Också bland annat organisationer, massmedier, företag och skolor har inom sitt område ansvar för barnets rättigheter. De ska till exempel agera etiskt och undvika även indirekta brott mot rättigheterna. I en situationsanalys ska man därför också utreda vilka som bär ansvar och beslutar i frågor rörande de olika rättigheterna. Barnen, och i sista hand alla människor, är rättsinnehavare, som ändå inte får kränka andras rättigheter.

Rättsinnehavarna kan ställa myndigheterna till svars bara genom att själva vara aktivt delaktiga och känna till sina rättigheter. I stater som Finland, där man inte längre uppskattar en förbehållsam hierarki, är det här mycket lättare än i många av utvecklingsländerna där vi verkar. Arbetet på rättslig grund innebär också att man kräver transparens och successivt ifrågasätter maktstrukturer. För att behålla samtalskontakten med staten strävar vi ändå efter att behålla balansen mellan de tre sektorerna.

Ytterligare information om CRP finns bland annat här: http://resourcecentre.savethechildren.se/library/getting-it-right-children-practitioners-guide-child-rights-programming