Nuförtiden tillbringar barn en stor del av sin fritid på nätet. Barn har rätt att använda digitala medier och lägga ut innehåll på nätet. De vuxna har ansvar för att se till att barnets rättigheter förverkligas också i digitala medier, och att barns nätanvändning är trygg.

Det finns mycket nyttig och viktig information på nätet, men också allt mera falskt och förvrängt material, som är nästan omöjligt att skilja från sanna och äkta uppgifter.  I dag kan man inte alltid tro på det man ser. Det här är särskilt svårt för barn, som ännu inte har tillräckligt mycket vetskap och förståelse för att kritiskt kunna granska och ifrågasätta information. Det gäller att gå med i barnets digitala vardag och tillsammans öva på att läsa medier och kritiskt granska innehåll på nätet. Det är viktigt att man lär barnet att allt som ser äkta ut inte behöver vara sant.

VILKEN INFORMATION OM SIG SJÄLV SKA MAN DELA?

Barn har svårt att förstå hur enkelt egna uppgifter kan hamna i fel händer, och hur svårt det är att ta bort material som en gång har lagts ut på nätet. Det är viktigt att diskutera vilka bilder av sig själv barnet lägger ut, och hur man skyddar barnets integritet och privatliv.

Barn ser i sin digitala vardag beklagligt ofta material som inte är lämpligt för deras utveckling. Ett exempel är den sexualiserade bildvärlden på nätet. Den ger förvrängd information och är en dålig modell för vilka bilder av sig själv man kan lägga ut på nätet. Bland ungdomar är det ganska vanligt att man till sin partner skickar egna bilder med sexuellt innehåll. Det är viktigt att påminna ungdomar om att det här alltid innebär en risk för att bilderna kommer att spridas okontrollerat.

ÖVERALLT PÅ NÄTET KAN MAN STÖTA PÅ GROOMING, VUXNAS KONTAKT MED BARN I SEXUELLT SYFTE

Vid grooming tar en vuxen i sexuellt syfte kontakt med ett barn. Den vuxna skapar vanligen ett förtroligt förhållande samt omständigheter som gör det möjligt att sexuellt utnyttja barnet. Barn kan bli kontaktade på vilken plattform som helst, både i sociala medier och i spel.

Vuxna personer som söker kontakt med barn kan verka på många olika sätt. De kan till exempel bekanta sig med allt barnet har delat om sig själv och sina hobbyer, och sedan noggrant planera hur de ska gå till väga för att väcka barnets intresse. Förövare tar i allmänhet kontakt med flera barn samtidigt.

Ofta tar förövaren kontakt via en social plattform, som sociala medier eller spel. Förövaren strävar efter att styra barnet till en privat chattfunktion där risken för att bli fast är mindre. Diskussionen kan småningom få allt mer sexuell anstrykning, men det sexuella kan också finnas med genast från början. Det finns exempel där förövaren genast vid den första kontakten med barnet börjar utöva utpressning och påtryckningar samt hota med våld.

TRYGGT PÅ NÄTET

Berätta för barnet att man på nätet aldrig kan vara helt säker på vem det i verkligheten är som tar kontakt. Det är bra om barnet får veta att också främmande människor kan be barn göra olika saker som kan verka till och med lustiga, eller skicka konstiga bilder. Fråga om barnet har fått konstiga eller förbryllande meddelanden. Man ska berätta för barn att nätkompisar kan vara något helt annat än vad de verkade vara när man blev bekant med dem.

Kom ändå ihåg att de flesta barn är trygga på nätet. Trots det ska man tala om riskerna, eftersom diskussionen samt information och handledning, som barnen har fått på förhand, hjälper dem att handla rätt i konstiga och skrämmande situationer.  Det bästa sättet att skydda barn är en trygg samverkan mellan barn och vuxen, samt att den vuxna ställer frågor om hur barnet har det i sin digitala vardag.

Mer information om nätsäkerhet samt vid problemsituationer: turvallisestiverkossa.fi (på finska)

Vad skulle du säga till ett barn som berättar om sexuella trakasserier? Öva på situationen med Yles chattibotti (på finska).

Rädda Barnens kampanj DeepFakeChallenge ökar barns och ungdomars medvetenhet om falska innehåll på nätet, och påminner också om att man ska tänka på vad man delar och berättar om sig själv.